Historia

Djäkneböle by ligger i nära anslutning till Djäknebölebäcken. Bäcken har varit en tillgång för byn. Byn anses ha uppstått som fäbod under Stöcksjö. Under 1500-talet verkar byn ha fått fast befolkning. År 1571 omtalas tre bönder. I bäcken fanns en av Umeå sockens äldsta kända sågar nämnd 1584. I en kartbeskrivning från 1696 framgick det att det fanns tre skattegårdar samt två bebyggda och tre obebyggda utjordar. De bebyggda utjordarna brukades av Stöcksjöbor. Djäkneböle hade egna fäbodar. År 1729 angavs tre fäbodar - Högskuru, Karmeligården och Klinten.

I början av 1800-talet fanns det tre bönder, förutom soldater och inhysesfolk. Vid denna tid låg flera kvarnar efter varandra uppströms bäcken. Intill byn fanns en grovbladig såg.

1851 fanns det fyra hemman i byn enligt en jordebok. Utbysmän ägde en del av jorden och den var vanhävdad, medan byamännens jord var väl hävdad. Vad åkerjorden beträffar var den ler- och sandaktig, ängarna var någorlunda goda, skogen bergerlig och mulbetet medelmåttligt.

För att befolkningen på landsbygden skulle beredas möjlighet att stanna förekom klyvning eller delning av hemman i stor utsträckning under 1700 och 1800-talet. Genom arvskiften delades gårdar i små lotter. Så hade t ex en fastighet i Djäkneböle 18 skiften inom ägorna. 1827 kom en stadga om laga skifte. Den lagen hade som huvudprincip att varje jordbruksfastighet skulle ha så få skiften som möjligt. Detta gav förutsättningar för rationella brukningsformer. För att denna jorddelningsreformskulle ske på ett skäligt och godtagbart sätt överläts det till lantmätare eller godemän. Laga skiftet blev ett hot mot myar och dess befolkning. Hur skulle den enskilde fastighetsägaren kunna frigöra sig från tanken att man skulle göra ett sämre byte av åker och äng. Vem skulle ta sin gård och flytta till en ny angiven plats?

Laga skiftet genomfördes 1867 för Djäkneböles del. Byamännen var väldigt tveksamma till skiftet. Det blev dyrt att söka lagfart och bygga nya byggnader på det angivna stället. Skiftes förhandlingarna resulterade i att nio gårdar erhöll kvarboenderätt och sju gårdar fick flytta ut.

Gårdarna som fick flytta ut förlades längs en ny byväg på Brånet.
1868 fanns det nio aktiva jordbrukare i byn. Omkring 1940 fanns det ca 25 aktiva och 1972 14 st. 1997 finns det två fastigheter som helt försörjer sig på jordbruk. Byns modernaste ladugård är nyligen uppförd och byggd för lösdrift. Där finns det plats för 120 kor. Den jord som för några årtionden sedan försörjde många småbrukare kan med dagens rationella drift brukas av ett fåtal bönder.

Saxat ur Djäkneböle förr och nu